linnearoundandaround

Jag har haft tur... Jag flyttade till en håla 2006 och fick världens bästa 2 ½ år! Vem hade förutspott det? Inte jag i alla fall. I min brors ögon festade, men det gjorde jag inte. Jag var på filmkvällar, lite dorky, men satan vad roligt vi hade! I min brors ögan har jag 100-tals vänner, men i självaverket har jag typ 3-4 vänner! Sen typ 10 bekanta! I min brors ögon är mitt liv enkelt, skolan flyter, det händer saker och jag har en pojkvän! MEn för att vara ärlig, mitt liv är inte så enkelt som man skulle kunna tro, klassen jag går i är piss, skolan går trögt pga av min brist på intresse och engagemang pga av olika vinklar och jag vill inte vara tsm med min pojkvän - han passar inte in i mitt liv likom! VI är för olika... :/

Men allt är relativ!
Att min bror ser allt som han ser är därför att allt det jag känner och tycker, upplevt ovh inte upplevt, det känner han hela tiden fast tio gånger värre!

Det värsta är, att jag så många gåner varit så orättvis mot honom, inte ens hans syster har lyssnat, varit där och stöttat till 100 procent! Jag har stöttat till 90!

Allt är relativ!

Jag kunde inte brytt mig alls,jag hade inte behövt ha ånger, men det har jag! Och utifrån detta måste jag börja förstå min bror, inte tycka han är löjlig för hur han känner, jag måste stötta trotts det! Jag måste stötta utifrån hur han känner, tycker och tänker!

Min bror är det mest betydelsefulla i mitt liv! Jag måste värna och "vårda" min dyrbaraste skatt!

Han är halva mitt allt och lite till! Älskade bror du är amazing! <3